Läsa med förståelse 2013-2014

Att läsa med förståelse”- en fråga för hela Norrbotten
Att svenska elever har sämre läsförståelse än elever från många andra länder är numer ett känt faktum. Regeringen satsar på ett Läslyft med start 2015 men redan nu har cirka 80 lärare från de flesta av Norrbottens kommuner ( alla utom Jokkmokk, Haparanda och Pajala) sett till  att lära sig mer om undervisning för bättre läsförståelse genom en specialbeställd utbildningsinsats.

Insatsen byggde på de behov som länets Språk-, läs- och skrivutvecklare i nätverket för NCS Norrbotten (Piteå, Luleå, Kalix, Älvsbyn, Boden, Gällivare, Arvidsjaur, Arjeplog och Kiruna) sett i sina hemkommuner och syftet och målet med insatsen var:   

·         En fördjupad kompetens om att bedriva ett verksamhetsnära utvecklingsarbete genom att deltagare genomför och dokumenterar ett utvecklingsarbete i sin hemkommun.

·         Ökad kunskap om, och kompetens inom undervisning av läsförståelsestrategier. Läs- och skrivutvecklarna och lärarna får kunskap om läsförståelse och läsförståelsestrategier och kan föra det vidare i egen hemkommun.

·         Ökad kunskap om hur samtal, läsande och skrivande kan berika varandra, men också ökad kunskap om hur man i praktiken kan utveckla detta.

·         Att verka för lust till läsning.

I dialog med Stefan Lundström på LTU planerades insatsen och innehållet blev en kurs med både föreläsningar och forskarhandledning. Forskarna Carolin Graeske, Lena Manderstedt och Ann-Britt Palo har handlett var sin grupp med sammanlagt ca 12 olika utvecklingsarbeten i deras planering, genomförande och dokumentation av sina utvecklingsarbeten. Kursen har finansierats av Skolverkets NCS och samordnats av NCS Norrbottens samordnare Erica Lövgren. Hon är också en av två läs- och skrivutvecklare i Piteå Kommun och har tidigare arbetat vid LTU / KKL.

Resultatet av insatsen redovisades i nio fina kortföreläsningar på onsdag 14 maj 2014 på LTU. Vi fick lyssna till fantastiska berättelser om hur lärare medvetet ändrat sin undervisning och snabbt sett resultat.Vi fick se och höra eleverna vittna om hur deras läsförmåga och läslust ökat. Vi fick se hur estetiska uttryckssätt verkligen gör skillnad för elevens språkutveckling, engagemang och intresse för läsning. Några av redovisningarna handlade också om hur fortbildning och utveckling kan organiseras i kommunen och om hur viktigt det är att följa elevernas utveckling systematiskt för att säkerställa att undervisningen ger effekt. De som inte genomfört egna utvecklingsarbeten har deltagit på tre utbildningsdagar med föreläsningar på plats eller via inspelning. De har fått och läst litteratur, deltagit i litteraturseminarier och förstås tagit del av alla de fantastiska redovisningarna.

Om man leker med tanken att alla deltagare har inspirerats till att förändra sin undervisning till det bättre och med detta påverkar minst tio elever positivt så innebär det att minst 800 elever kommer att ha större utbyte av sin läsning framöver. Lågt räknat.  .

I slutet av redovisningsdagen medverkade som en extra bonus representanter från det nationella projektet En läsande klass som författaren Martin Widmark initierat. www.enlasandeklass.se . Malin Gonzales och Malin Hugander, som skrivit mellanstadiedelen i den lärarhandledning som En läsande klass delat ut till alla svenska skolor, berättade om sitt arbete.